Jag har i halva mitt liv önskat att jag hade en tatuering. Jag tyckte att det var fint och tufft. Så länge min mor levde så tvekade jag. Är det klokt egentligen att som vuxen med barn bry sig om vad mor  säger? Sen var det  alla andra som skulle lägga sig i. Jag skulle ångra mig oc h jag vet inte allt. Min son sa att jag skulle utmärka mig på ålderdomshemmet:" gå in till hon med tatueringen" skulle dom säga,. Min man tyckte det var det dummaste han hört, ja jag hade alla emot mig. Men sen fyllde jag 50 och då gav jag mig inte . Jag gav mig själv  en tatuering i födelsedagspresent. Hemma sa jag att jag skulle på ansiktsbehandling, så ingen skulle stoppa mig.Och än i dag 7 snart 8 år efter ångrar jag mig inte. Jag blir glad  varje gång jag ser den . Nu funderar jag på en till, jag är sugen. Till saken hör att när min Kenth där hemma såg den efter 14 dar! (jag sov i T-shirt) så skrattade han bara. Mitt äldsta barnbarn var en av de första som fick se den (och  hennes mamma ), hon var väl en 6-7 år då och hon kunde hålla tyst!!! Det tyckte jag var strongt gjort.  

     Idag är det kvavt här i Skåne. Jag har precis duschat och är lika våt som om jag inte torkat mig. Jag skall bort nu på förmiddagen och då vill man vara sval och fräsch. Men inte jag inte. Nej jag kommer blank i  ansiktet och håret slickat längs skalpen. Kläderna är våta , mest i ryggen och jag lider.  Men det har varit värre. En vanlig dag mitt i vintern kunde jag köra ner på stan och parkera utanför varuhuset....(skulle handla,alltså) Men jag fick vända och köra hem igen. Då var jag och mitt hår rent vått. En gång gick jag in i alla fall. Då sa den första expediten: jasså, regnar det  det nu ? Jag mumlade något och skyndade mig ut och hem.  jaja vad har man inte varit med om.

 Skrev jag inte om rädslor igår ? Om min spindelfobi. jo så var det . Men jag tyckte min mors rädsla för ormar ockxå var hämmnande för henne. Vi hade aldrig spaggetti på middagsbordet; det tyckte hon påminde om ormar som krälade! Nu finns hon inte i livet och kan ge svar på tal. Men hon var snäll , min mor.Jag har förstått sen att det inte är alla mödrar som är det.  Forts- följer

 är det något jag avskyr så är det spindlar. Dom visar sig nu vid denna tiden då dom vill in i värmen. Usch. Förr hade jag riktig skräck för dom ,men det har väl blivit lite bättre. Jag minns en gång som jag låg i soffan en hel natt, därför att det  kröp en spindel vid sängen.Därför är det inget roligt att putsa fönster nu vid denna årstiden. när spindlarna är runt fönstren. Nu skall jag strax koka mig en kopp kaffe och så har den nye dagen börjat.Sen vill jag gärna läsa morgontidningen till. Då trivs jag.Jo jag är lätt att göra nöjd.

       Nu sitter jag här igen och skall skriva något, helst roligt. Jag har haft mina funderingar på att bli en tidningsskribent som skriver inlägg.  Därför är det så kul med en egen blogg.jag har många . jobbfunderingar.. Vad jag skulle velat bli.Journalist tror jag ligger högst på listan ,men även tandsköterska. Ja ja jag skaffade barn istället och det var också kul. Jag fick som jag ville. På den tiden var jag så blyg och dum. Självförtroendet kom inte förrän senare..  Dom som kände mig då (det är inte så många) känner knappt igen mig nu. Jag trivs med mig själv och med hur jag ser ut.Vill inte folk titta får dom låta bli. Man skall titta sig i spegeln varje dag och säga till sig själv att " jag duger, jag är bra och fin" Det är ett bra mantra att komma ihåg.har man som jag en sjukdom som gör att man rör sig annorlunda och klarar av att gå ut på stan , då klarar man allt. Att bli uttittad och att folk tror man är alkoholist suger. Det är fruktansvärt.Efter min operation är jag mycket bättre . Så nu känner jag mig inte uttittad plus att  jag bor i en liten stad så nu vet nog alla vem jag är och vad det är med mig.Det som fick mig att gå med på operationen som inte var ofarlig, var mitt barnbarn . Men dt berättar jag en annan gång

 Skall jag köra en runda till ikväll? Då skall jag be att få klaga på TV programmen . Det är inte klokt, man har ett 20 tal kanaler och ändå är där inget som intresserar en. Är det som man är bortskämd eller vad? Jag minns när vi  fick TV i mitt föräldrahem, då var jag en 8-9 år. Vi boddde inne i Kristianstad i hyreshus och då fick man ha antennen ut genom fönstret. Gud så mallig man var. det syntes ju att vi hade TV. Det var stort. Och så satt man där 1/2 timme innan programmen började och tittade på stillbilden. Bara det var roligt. Dom som inte var med kan aldrig förstå hur det var och kändes. Dom som inte hade TV eller om den var isönder en lördagskväll kom hem till den som hade Tv när det var Karusellen, Hylands Hörna eller tiotusenkronorsfrågan. När man tänker på detta känner jag mig gammal. Usch nej nu skall jag lägga mig och läsa en skvallertidning. DEn bästa avkopplingen är att ligga och läsa, tycker jag.

  Ja det är det ju alltid, ny dag menar jag. Idag märks det att hösten är nära. Det är bara 15 gr. ute, ser jag härifrån där jag sitter. Och man märker i luften att hösten är på väg. Ganska skönt tycker jag ,men jag tycker om alla årstider.. Sommaren är fin när man kan ligga en hel dag i solen och gå och ta ett dopp emellanåt.och hösten är fin med alla sina färger och hög klar luft. Bättre kan det inte bli. Sen vintern ,en solig dag med lagom snö och varm chokladmjölk . Vad går upp emot det?Sen har vi då  våren . Våren är nog min favorit årstid . När allt blir till igen , det växer och blir så fint ljusgrönt ute. Va ???? Kom sen inte och gnäll om taskigt väder.

  När jag sätter mig tillrätta har jag för det mesta ingen aning om vad det skall handla om. Jag har fått ont i axlarna så det gör lite ont att sitta här och skriva. Jag som funderade på att skriven bok. jag har flera uppalag. Ialla fall en bok om mitt liv till barnbarnen. Så 4 st får kanske räcka. Jag har varit med om så mycket sjukdom och nära anhörigas död så det räcker och blir över. det är konstigt att har det börjat så fortsätter det. Men jag vill inte ha en snyftbok utan en positiv. Livet går ut på att se framåt och aldrig ge upp.  Hur mycket natt det än är så blir det dag igen.  Vi får se hur det blir med det..